Tack farmor!

I går fick lilla prinsen en för tidig julklapp av sin farmor. Ett av de finaste babygym vi sett. Inte plastigt och gällt utan mjukt och pastelligt. Mamma och pappa älskar det.
Eskil var dock lite för trött för att upptäcka nu på morgonen så det fick bli en liten tupplur under kaninen istället. Men tänk vad mysigt det blir för honom att vakna därunder om en liten stund.

Stora Eskil?!

I dag skulle vår älskling för första gången i sitt liv få känna sig lite stor.
Emmeli, en liten tjej på bara två veckor kom på besök, men ack vad vi bedrog oss.
Trots två veckor mer på nacken, och ett helt kilo mer kött på benen än när han föddes, så fick vår prins ändå vara en liten plutt i jämförelse.

Men liten som han är så är vi ändå stoltast i världen för han är då också alltid sötast.

Rör inte min tutte!

Japp, vi har börjat med napp. Vi är dock väldigt sparsamma med sugtiden då vår prins ändå är finast utan men ibland får den ändå trösta.

Coolast i stan

Trots kass skärpa så måste jag bara dela med mig. Har ni sett någon sötare bäbis???
Kanske är jag löjlig men jag bara älskar att få klä på min prins i fina små kläder, tur att bäbiskläder är billiga. Kanske inte i förhållande till hur mycket tyg man får men ändå.
Han har nu blivit så stor att han kan ha "vanliga" bäbiskläder å det är sååå roligt. Vi klär på åsså gråter vi en skvätt när vi ser hur stor han ser ut i sina outfits.
(Kanske kompenserar jag för att jag själv inte kan ha några av min vanliga kläder än och att det inte är så roligt att köpa nytt till en "pösmage".
I natt sov han dessutom 3,5 timme i sträck så det var en relativt utvilad mamma som klev upp i morse.

Liten blir stor

Eskil 8 dagar













Eskil 22 dagar







Mat verkar då inte vara en bristvara hemma hos oss och visst ser man skillnad!?
Nu väger säkert vårt älskade troll 3 kg (i måndags stod vågen på 2880g).
Men lika vacker och perfekt ändå.

Härlig dag

I dag tror jag att det är första dagen på Eskils 19 dagar på jorden då vi inte har något inplanerat. Skönt!
Det är dock sista dagen som Andreas är hemma och i morgon blir det bara jag och lill-prinsen för första gången. Det känns lite läskigt men jag hoppas att det ska gå bra. Håller tummarna för att det ska gå lite bättre i natt också så att Andreas får sova ordentligt.
Natten som var blev ganska lik natten dessförinnan, förutom att vi hade lite bättre självförtroende. Pojken får i sig mat så det enda vi kan göra är att trösta en ond liten mage.
Nappen spottades dock ut så det var mest mitt bröst som fick trösta men efter utpumpning innan så rann inte bara mjölken ner i magen på honom.
Vi har också börjat ge Minifom, mot gaserna i magen, så vi håller tummarna för att de gör verkan i natt.

Så fel man kan ha

I natt var en vakennatt hemma hos familjen T. Inte av otröstlig gråt men på grund av en vaken Eskil och en ganska ledsen mamma.
De senaste dagarna har nämligen mer än tidigare bara bestått av ammning. Vi har gått från att amma var tredje timme till att nu äta varannan, även nettetid. Därimellan har det knorrat och gnällts lite från Eskil och vi har kopplat det till att han nog har lite ont i magen.
Men även en tyst bäbis kan oroa vill jag lova. I alla fall med vår erfarenhet i bakfickan då en tyst bäbis betydde att han inte fick tillräckligt med mat och helt enkelt inte orkade låta.
Hur som hellst så kom natten även i går och mycket riktigt så vaknade prinsen varannan timme, om inte mer. Men han var inte särskillt sugen på att äta utan låg mest bara och tittade och gnydde lite.
Jag drog genast på växlarna och utgick från att han inte ville ha min mat, eller sög fel, eller att jag inte hade tillräckligt med mat, eller att han inte orkade äta.
I dag var det så dags för vårt andra besök på BVC och jag var väldigt nervös. Skulle han ha gått upp i vikt, får han verkligen i sig tillräckligt med mat?
Vi berättade om natten och sköterskan frågade om vi provat med napp. Vi har inte velat börja då vi varit osäkra på om amningen verkligen fungerar och hon sa att det får vågen berätta.
Gissa om vi blev förvånade när den visade 2880g!!! Japp, vår lillprins har gått upp 350g på en vecka och väger snart tre kilo. Sköterskan kramade om mig och garanterade att amningen fungerar och att jag har mat så det räcker och blir över. Hon gav mig till och med rådet att pumpa ur lite innan han får börja suga så att det inte bara rinner ner i halsen på honom.
Lyckligare mamma än vad jag är i dag får man nog leta efter.

Dagens läxa: Jag ska nog passa mig för att dra förhastade slutsatser i forstättningen och i natt provar vi med napp.

En bild säger mer...

...än tusen ord.
Det har nu gått 12 dagar sedan Eskil kom till världen och nu är vi alla hemma och mår bra. men trots att vi är just hemma hela dagarna så går de så fort så fort. Nåt bloggande hinns det inte riktigt med.
Lägger ut lite bilder till er i alla fall så kanske jag blir mer skrivbenägen med tiden.

Mammas älsklingar

Vi tar en tur med vagnen nästan varje dag. Eskil verkar gilla när det skumpar mycket så snöslasket tar vi med ro.

En väldigt vanlig syn hemma hos oss numera och pappa brukar kalla guldklimpen för "kalven". Räknade ut att vi hittills ammat mer än 120 gånger under dessa 12 dagar. Kossan (alltså mammans) bröst verkar också vara med på noterna. För en stund sedan så bokstavligen sprutade mjölken ut i en stråle rakt fram då han låg vid bröstet. Nuvarande vikt på klimpen: 2530g. Det tar sig alltså.

Favoritställningen

Eskil solar

För att bli av med gulsoten så får vår lille prins ligga i ett solarium. För att lättare kunna amma och för att få vara nära så drog vi in solbädden till vårt rum i natt. Nu håller vi tummarna för att morgonens prover ska vara bra för då får vi åka hem på permission och för första gången visa Eskil var han bor.

Hej, jag heter Eskil!

Som ni vet så var jag ju väldigt liten när jag föddes. Jag har därför inte fått komma hem än utan bor nu ett tag på Barn 4. Här har jag fått lite extra mat och spendrar dagarna i mamma och pappas famn och i solariet. Vi mår alla bra och hoppas att vi ska få komma hem snart.

Nu är han här!

Vikt 2200 gram Längd 46 cm Född 1309 Alla i familjen mår bra och återkommer så fort som möjligt...

Bröderna bullbak

Här hemma doftar det just nu underbart av nybakta bullar. Petter är här och bröderna bakar medan jag går omkring med sammandragningar och bara längtar efter att få smaka. Idag har vi förresten fått veta att bebisen är startklar och ligger i rätt läge för att titta fram. Brås den på sin mor så kanske bulldofterna lockar fram den.

Pojke eller flicka?

Är det någt som det verkligen tjatas om när man är gravid så är det könet på det väntade barnet. Alla har sina teorier och alla hävdar de att just de brukar ha rätt.
- Jag ser på magen att det kommer att bli en tjej!
- Jaha, mådde du inte illa alls, ja då blir det en pojke.
- Ligger hjärtljuden på 137, ja då kan jag lova att det blir en pojke. Alla mina barn hade under 140 och det blev pojkar allihop.
- Det syns på ögonen att det kommer attt bli en tjej, jag lovar!

Ja, listan av kommentarer kan göras hur lång som helst och i nio månader nu så har vi hört dem alla, tro mig.
I går testades även "ringtestet", något som kan vara roligt att sysselsätta sig med men som jag inte tror ett dyft på. Enligt detta är det ett gossebarn i magen och jag ska ha sju barn.

Till er som spekulerar så kan jag ju bara säga att hälften av er kommer att få gå med huvudet högt om ca 3 veckor och kunna säga - vad var det jag sa!
Andra hälften kanske hittar på någon ursäkt om varför er teori inte stämde just den här gången. Kanske ger ni med det upp gissandet i framtiden och inser att om oddsen att ha rätt skulle vara lika stora på lotto så skulle vi alla vara miljonärer nu.

Jag luktar illa...

...ja, jag gör faktiskt det.
Har ni aldrig varit med om det, att ni av någon anledning liksom bara inte gillar eran egen lukt.
Just i dag är en sån dag för mig.
Å det handlar inte om att jag är svettig eller smutsig utan helt enkelt att min kropp utsöndrar något som min näsa inte gillar i dag.

Jag har sprutat på mig parfym och tvättat händerna i lukttvål men inget får bort denna lukt. Kanske är det ingen annan som märker nåt, jag hoppas i alla fall det, men jag känner den hela tiden.

Nån måtta får det vara

Visst tycker jag att våra folkvalda ska vara mänskliga, och med det menar jag att de gärna får ha begått misstag i sina liv som vi alla andra. MEN någon måtta får det väl ändå vara.
De ska ju vara ett föredöme för oss andra, inte minst vad de gäller att följa lagar och regler. Herregud det är ju de som stiftar våra lagar.

Men nu är det tydligen så att det är fritt fram att bryta mot lagar och regler, så länge ingen kommer på en vill säga. Å gör de det då är det bara att säga förlåt och betala in avgifter, skatt eller vad det nu kan handla om i efterhand.

För övrigt så måste det ha gått någon allvarlig sjuka i regeringskorridorerna för var och varannan minister har ju varit sjukskriven de senaste veckorna. Undrar just vad de står i deras intyg som numera ska in redan första dagen och jag undrar om Försäkringskassan godkänner deras sjukskrivningar.

Just nu...

...väger jag mer än 74 kg
...har jag otroligt svårt att sova på nätterna
...ser fingrarna ut som små prinskorvar och värker
...går jag på toaletten varannan timme, minst!
...vill jag bara gå omkring i mjukisbyxor och jättestora gympadojjor
...tvingas jag ha brorsans jättestora jacka för jag kan varken få igen mina egna eller Andreas
...är jag konstant sugen på mat
...är jag extremt rädd för bristningar, som hag hittills klarat mig utan. Peppar, peppar.
...längtar jag otroligt mycket efter bäbis
...är jag ganska less på att vara gravid

För övrigt...

...så är vårt badrum klart nu. Äntligen!


Jag måste skryta och säga att jag är väldigt stolt över oss för det blev hur bra som helst.
Det ni inte ser på bilden är att det är en dusch till vänster och på väggen till höger så sitter handfatet. Ovanför det en spegel som passar till bänkskivan som vi gjort själva.
För er som inte varit hos oss, så nej, det finns ingen toalettstol. Toan är i ett annat rum så detta är bara badrummet.

Kanske minns ni inte hur det såg ut innan men föreställ er ett rum med en rutten och missfärgad grön plastmatta på golvet, smutsvita väggar i våtrumstapet, ett fult gammalt badkar och en jättestor varmvattenberedare på väggen.
Jag kan lova. det är som natt och dag.

Höststämning

Vi skulle verkligen vara de perfekta husägarna.
I dag har vi gjort höst på tomten vilket betyder att vi samlat ihop alla nedfallna äpplen och slängt på komposten, klippt gräset så det ska vara fint till våren då snön smälter, plockat bort alla blommor och ställt in alla sommarsaker i garaget.

Visst är det roligt hur man förändras. För två år sen så skulle jag tycka att det var pisstrist att hålla på och jag vet hur mycket jag suckade om mamma och pappa behövde hjälp.
Nu kan jag knappt bärga mig innan jag kan väcka Andreas så att vi kan bege oss ut och börja.
Undrar vad som kommer härnäst?
Kanske står jag på söndagarna nästa år och kokar köttgrytor och fryser in samtidigt som jag har ett saftkok på gång.

Talar de verkligen sanning?

Liksom riksmedia så har även de lokala medierna hoppat på tåget att prata om svartjobb. I dagens VK så har inte mindre än 19 av länets politiker tillfrågats om de anlitat svartjobbare någon gång. Frågan är väl rimlig men svaren får mig bara att misstro våra folkvalda än mer. Inte en enda av de 19 tillfrågade politikerna har någon gång anlitat någon för att måla deras staket, tapetsera om i vardagsrummet, dra ett nytt rör på toan, installera jordfelsbrytare mm mm. Nån av dem erkänner att de betalat en barnvakt och en annan säger fegt att hon inte vet men i övrigt så är våra folkvalda sååå laglydiga.

Jag trodde att politiker skulle vara ett tvärsnitt av befolkningen i övrigt och trots att det är fel så hade jag fått mer förtroende om åtminstonde någon av dem varit mänsklig.

Hur mycket ska vi slå vad att det i morgondagens tidning, liksom det gör i riksmedierna idag, kommer att stå skrivet om någon målare som förra sommaren målade om Holmlunds eller Ågrens hus för 10 000 spänn.

Underbara dagar

Den här senaste veckan har min halvtid gett mig ledigt från jobbet i en hel vecka. Sista dagen förra veckan var onsdag och jag jobbar inte förrän i morgon igen. Helt otroligt så har Andreas schema också varit perfekt den här veckan så vi har hunnit fixa massor.
- Badrummet är numera klart och i går så städade vi undan det sista av byggarbetsplatsen som vi bott i sen juni.
- Alla barnsaker som vi planerat införskaffa innan nedkomsten finns numera hemma hos oss, tvättade och strukna.
- Vi har börjat fylla frysen med mat så vi slipper laga de första dagarna hemma med bebben.
- Mitt hår har blivit färgat liksom fransarna och brynen så jag slipper sminka lediga och trötta dagar.
- Vi har varit på studiebesök på förlossningen och provat lustgasen som jag gruvat mig för.
- Efter hemska mardrömmar där Anderas glömt kameran och jag kör fel på väg till förlossningen är numera även BB-väskan packad.

Nu är vi redo att bli fler.
Vi räknar dagarna!!!